onsdag 23 februari 2011

Att twittra med ryggmärgen

Jag fick ungefär 20 nya följare på Twitter under Vinterminglet. Det är säkert långt mindre än genomsnittet - snittwittraren på SSMX har 618 följare, enligt Hampus Brynolf, mannen bakom Twittercensus. De flesta av mina nya följare tillkom under den timme som Johan Staël von Holstein talade, och jag satt med svettningar i lobbyn och vansinnestwittrade.



Jag fick ganska många kommentarer, retweetar och tillrop, både under den här timmen och efteråt. Minst en kompis var förvånad: "Du brukar ju inte twittra på det sättet." Nej, jag brukar försöka att inte twittra i affekt. Mitt Twitterkonto är kopplat till min företagssajt och även om jag twittrar som privatperson så vill jag inte vara direkt oprofessionell. Jag antar att jag var det under den här timmen på Vinterminglet. Jag kommer aldrig att få uppdrag från Johan Staël von Holstein.

Vad höll jag egentligen på med? Jo, precis det som Emilia skriver om. Lappskrivandet på en större skala. Det har nog alltid varit min grej, något som legat latent hos mig från dag ett och ända fram till februari 2009, då jag reggade mig på den för mig då rätt poänglösa mikrobloggen Twitter. Jag är en textmänniska som behöver skriva för att kunna tänka, men som inte har skrivit dagbok privat sedan 10-årsåldern. Jag har aldrig sett någon poäng i text som inte ska läsas av andra. Samtidigt är det korta formatet min melodi – dels är jag otålig av naturen, dels har sju år av tv-textning tvingat mig att tänka i rader på 37 tecken eller mindre. Twitters 140 tecken är generöst på gränsen till överdådigt.

Möjligheten att i få uttrycka mina känslor över det jag ser och hör, och i realtid få respons av andra, gör Twitter helt oemotståndligt för mig. Det är en säkerhetsventil: jag hade hjärtklappning och skakade lätt i hela kroppen när jag lämnade mitt bord på SSMX under Johan Staël von Holsteins anförande. Det är en kontaktannons: Jag kände mig genast mycket vänligt sinnad mot de medtwittrare som retweetade eller svarade på mina inlägg. Det är en programförklaring: Självklart är jag medveten om att jag stöter bort en del möjliga kontakter, kanske till och med möjliga uppdragsgivare. Det är en utmaning: Jag hade kunnat skriva "Johan Staël von Holstein är en idiot!!!11" och då hade jag fått exakt 0 retweetar och en mördande tystnad som enda reaktion.

En annan gång ska jag skriva om den intressanta frestelsen i att sitta vid sitt ensamma skrivbord och slita sitt hår över en otydlig uppdragsgivare, med megafonen Twitter bara en flik bort. Men den här gången skrev jag om min oproffsighet på SSMX. De roligaste 45 minuter som jag haft i mitt eget sällskap på mången god vecka. Att twittra rätt är stort. Att twittra fritt är större.

5 kommentarer:

  1. Du skulle bara veta hur roligt vi som följde ditt tvittrande hade!

    SvaraRadera
  2. generellt twittrar folk för lite med märgen/könet/dampen. förlorar man en potentiell kund på det så var det ändå en dålig kund. enkelt egentligen och alla vinner! kör!

    SvaraRadera
  3. Anna, jag skrattade högt åt dina twitter från Staël von Holsteins föredrag. Själv kunde jag inte hålla mig från att göra mig lustig över Teliamannens säljpresentation tidigare under dagen. "Det här är ER chans att hjälpa OSS att (mummel, mummel)." Då var det jag som skakade i hela kroppen.

    Men under Staël von Holsteins föredrag flyttade jag mitt twittrande till anteckningsboken. Och jag satt kvar. Och faktiskt, så tyckte jag att det han hade att säga när man silade bort rättshaveristiska uttalanden om att internet är som Sovjet var rätt intressant. Han må vara galen och tycka illa om sånt som jag gillar, men som många galningar har han en poängfull kärna.

    Klart att det ska vara okej att twittra med ryggmärgen, det är ju då det kan glimma till, speciellt om man lyckas göra det med glimten i ögat, som du är så bra på. Och att göra ner någon kan också vara okej vid enstaka tillfällen, så länge man kickar uppåt, och inte neråt eller i sidled. Staël von Holstein och Teliamannen bör vara säkra uppåtalternativ. Vi går fria den här gången.

    SvaraRadera
  4. Hade du skrivit ”Johan Staël von Holstein är en idiot!!!11″ hade du fått exakt 1 retweet av mig och en massa medhåll som reaktion. Jag lovar! Men det var mer underhållande med dusch- och hockey-tvittar. Även i efterhand!

    SvaraRadera
  5. [...] Några tips, åhörarbetraktelser som föredragstankar, är Anton med en släng av Gatarski, språkkonsultande Anna om styrkan av twitter, Malin Strömans gamificationtankar, Mattias Boströms bejublade nördfyllda [...]

    SvaraRadera